Jag inser att den här bloggen uppdateras alldeles för sällan. En av anledningarna är att jag numera har så lite tid över. Mitt lilla yrväder ser till att jag håller mig sysselsatt och skulle jag få lite fritid så behöver jag oftast återhämta mig på den. Jag klagar absolut inte för Impa är allt jag ville ha och lite till. En underbar liten retsticka är hon.
Nu har hon dessutom kommit in i sitt första löp och blivit "vuxen". Jag ska villigt erkänna att hade det inte varit för Saulos hade jag inte haft den blekaste om att hon löper. Hittills har hon inte lämnat en synlig droppe efter sig. Hon har visserligen inte hållt igång så många dagar än men ändå. Saulos hanterar situationen över förväntan. Jag märker ju att han gärna vill nosa och att han då lätt "fastnar" i dofternas värld men han är superlätt att bryta och han varken gnäller eller piper. Inte heller går han och letar efter henne utan det är om hon råkar ställa sig så bakändan hamnar vid hans huvud han gärna vill nosa.