Inofficiell i Moheda

Som jag nämnde ställde jag Saulos i Moheda. SBHK arrangerade en officiell utställning för sina raser och en inofficiell för övriga. Jag har förstått att det brukar vara en populär tillställning. Själv valde jag att åka dit för att damma av våra kunskaper och se om vi kom ihåg hur det skulle göras.

Det börjar med att jag inte hittar då dom slarvat med skyltningen. En schäfer ägare hade samma problem så vi hjälptes åt att lotsa oss fram. Parkerade bilen och schäferägaren tog ut sin tik. En gapande otäcking som gjorde utfall och skällde på ALLA hundar närmare än 5meter. Det förklarades med att hon är i slyngelåldern!!! Sa till Salle att vi håller lite avstånd (och håller tummarna för att kopplet håller) så kommer det nog gå bra. Väl inne letar jag reda på veterinärbesiktningen som förövrigt verkade helt frivillig. Letar reda på min ring och en vän som skulle ställa sin nakna kines.

Det har aldrig tidigare känts så bra inför en utställning. Jag va lugn, visste att Salle skulle stå ganska bra så länge jag inte försökte rätta till honom och trava fint gjorde han så bra när vi sprang igång så jag kände på mig att det här skulle kunna gå bra. Ha, trodde jag ja. När vi kommer in i ringen vill Saulos helt plötsligt inte hälsa på domaren. Hon fick klämma och känna och kolla tänder utan problem men det krävdes lite lirkande. När han skulle trava hoppade och skuttade han och hängde sig i min arm. Lite trav lyckades han väl visa. Sen skulle jag ställa upp honom. Han va mer i mitt ansikte än han stod fint. Tillslut stod han iaf en liten stund. Vi fick en slät etta med kommentaren att han behöver mycket mer ringträning.

Jag rannsakade mig själv efteråt och kom fram till att jag troligtvis blir så nervös (utan att märka det) när vi kommer in i ringen så jag förstör för Saulos. Hans tanke med att hoppa och skutta är att försöka lugna mig men det gör ju att jag blir irriterad istället och då ska han dessutom få mig att bli glad igen. Så på sitt sätt gör han ju rätt men det blir fel. Jag ska ha nån annan som ställer honom nån/några gånger och se om det hjälper. Då kommer jag ju få veta om det är jag som förstör. Varför han inte vill hälsa på domaren vet jag inte. Han har inget stort behov av att hälsa på folk vi inte känner men samtidigt är det sällan han säger nej om nån vill klappa. Min nervositet kanske????

På den här utställningen såg jag någonting jag aldrig sett tidigare på utställningar. Visst har hundar morrat, skällt och till och med gjort nåt enstaka utfall men här va det två som höll på hela tiden. Det va riktigt tråkigt att se. Det som va än mer tråkigt att se var att det BARA va dom två schäfrarna som betedde sig illa HELA tiden. Den ena har jag ju redan berättat om. Den andra va inte så mycket bättre den. Den morrade, skällde och gjorde utfall. En liten flicka på kanske 5år tränade med sin jack russel inför barn med hund och skulle förbi schäfern som slängde sig ut i hela kopplets längd och var millimetrar från att få tag på den lilla hunden. Husse slet tillbaka den, där matte tog emot och tryckte ner den i marken och höll kvar den där. Inget förlåt, hur gick det, är du okej sas till den lilla flickan. Jag tycker det är skandal. Hunden hanterar uppenbarligen inte andra hundar (iaf i den här situationen) och då är det helt fel att utsätta den för det. Välj att träna på andra ställen där små barn med små hundar inte riskerar att råka illa ut. Och det är kanske inte rätt metod att slita tillbaka hunden och slänga ner den i backen och hålla den där tills den "ger sig". Typisk Caesar Milan metod som jag inte gillar. Att domaren accepterar sånt beteende förstår jag inte. Hon underlättade för schäferägarna genom att låta dom springa själva och lät den andra gå ut när den ena skulle ställas upp och bedömas (dom va anmälda i samma klass). Orättvist för andra hundägare. Det är sånt här som ger schäfern dåligt ryckte vilket är oerhört tråkigt. Med mitt inlägg här menar jag absolut inte att alla schäfrar är så här utan just dom här två individerna.

Otursförföljd

Visst är livet härligt när man bor på landet? Snöeländet har gjort att jag har behövt bli uppdragen ur diket två gånger. Inget allvarligt och båda gångerna har mina snälla grannar ställt upp med traktorer och hjälpt mig upp.

Härom veckan frös avloppet i pumprummet vilket gör att det blir översvämning där om man låter pumpen och reningsverket jobba normalt så vattnet stänger jag av när det inte används. Detta skedde såklart bara nån dag innan julafton så få tag på rörmokare och få det fixat innan 2011 va ju inte att tänka på, särskilt som det inte är ett "akut" ärende.

Igår däremot inträffade ett akut ärende. Jag hade inget vatten!!!! Troligtvis har det fryst i ledningarna så nu väntar jag på rörmokare. Förhoppningsvis får hyresvärden tag på nån som kan komma imorgon måndag och fixa det. Tills dess får jag smälta snö och bära vatten i dunkar. Vet ni hur handikappad man blir utan vatten?? Självklart ska ju allt sånt här inträffa under storhelger när det är stört omöjligt att få tag på folk som kan fixa det.

Till råga på allt hade jag lovat att släppa in hästarna igår kväll för L med familj skulle på kalas. Det i sig är ju inga problem och det är något jag gärna gör dom gånger hon behöver hjälp med det. Ca 20,30 va jag där och mockade och la in mat. När allt va klart och hästarna skulle få gå in vet jag inte riktigt vad som hände. Antingen hade dom ovanligt bråttom eller så va jag sen. Dom stod vid grinden och trängdes och jag tog väck den nedersta tråden och försökte schasa bort dom lite så jag skulle hinna få väck den översta tråden oxå men då bestämde Kenzi (den största av dom) att hon skulle gå. När hon lite lätt tryckte till mig med bogen valde jag att ge upp och hoppa åt sidan. Man tjafsar inte med 500kg häst. Resultatet av det blev ett sprängt staket men inga person eller häst skador.

Idag har jag varit på utställning med Saulos. En inofficiell i Moheda. Resultatet en slät etta med halvtaskig kritik. Mina tankar och mer utförligt om dagen kommer i ett senare inlägg. Nu ska jag bära vatten =)

Ett julkort

Skit väder

Varför ska det bli snökaos just denna helgen för? Salles och min plan va att dra ner till Lund och hälsa på pansarschnauzern med bihang. Salle skulle umgås med schnauzern som precis börjat löpa och nej, inga valpar mellan dom planeras någonsin däremot kanske Saulos kommer få bli pappa till hoffebebisar nån gång i framtiden om han blir bra nog och jag skulle få gosa med taxen. Tydligen skulle vi bygga pepparkakshus oxå.

Nu vet jag dock inte hur det blir för jag har ingen lust att köra i snökaos. Har kikat lite på tågbiljetter och det skulle kunna funka för inte verkar det bli dyrare än att köra. Däremot måste ju tågen/tåget gå hyfsat i tid för inte vill jag sitta på ett tåg i flera timmar när det blir Saulos första tågresa. Även om han fixar det mesta som är nytt kanon bra vill man ju ändå att första gången ska bli hyfsat smidig. Jaja vi får väl se om det blir en resa eller ej.

Kärt barn har många namn

När det blev bestämt att Saulos skulle flytta hit och jag berättade för familj och vänner om hans namn va det en som efter att ha sett en bild på honom direkt sa "Det är ju en liten Salle". Nej aldrig i livet, han heter Saulos (uttalas Salos) och det ska han fortsätta med sa jag om och om igen. Varför jag inte ville att han skulle kallas för Salle är enkel. Det blir så lätt Salleballe och det ville jag absolut inte höra min hund kallas. Så när mamma, syster och kompisar kallade honom för Salle protesterade jag.

Numera har han mer än ett smeknamn. Jag har gett upp och kallar oxå honom för Salle. Fler smeknamn som används (mest av andra) är Sallepojken som blev Sallemannen, Salleballe och en del namn som inte lämpar sig i tryck. Dom används när Saulos har knäck i öronen, umgås med pansarschnauzern eller har bestämt sig för att stjälpa istället för att hjälpa.

Slappdag

Idag har jag snubblat över olika varianter på sovande djur överallt i huset. Varför dom är så trötta idag övergår mitt förstånd då vi har tagit det lugnt hela helgen. Tequila fastnade aldrig på bild för hon har hållit sig på övervåningen.

Två trötta katter

Trött Salle

Ihop krypta

Trött Fjonte

Så nära dom bara kan

Snyggt halsband

Saulos har fått ett special designat halsband och snyggt blev det. =)

Tolk bilder

Titta och njut!

Vi började långsamt...

...trots det kunde M inte stå på benen.

Syster ökade farten...

...men jag ökade mer med syster bakom...

...för att sedan själv få smaka på högsta växeln med L som ryttare.