Kvällsrastningen brukar bestå i att hoffarna går ut i trädgården och kissar för att direkt efter gå in igen. Oftast sköter de sig dessutom själva. Ikväll var det ingen skillnad, jag släppte ut dom och gick in för att hämta något jag glömt. Hör ett skall men tänker det va Impa som skällde på Saulos. Gick lugnt ut och ropar på dom. De varken syns eller hörs i trädgården däremot ser jag en svart skugga springa i full fart till höger om mig på åkern. Inser att asen skallade för att de sett nått vilt och sen dragit på det. Ropar igen men inser att det nog är lönlöst så jag går in för att ta på mig jacka och hämta bilnycklarna. Impa har aldrig tidigare fått chansen att dra på vilt och jag har alltid varit övertygad om att drar hon så kommer jag få leta plus att hon med största sannolikhet lurar med sig Saulos. I dörren ut möter jag Saulos, han har inte varit borta längre än vad som kan vara en rimlig tid för att bryta jakten och komma tillbaka när jag kallade. Mycket nöjd för det betyder att även om de drar tillsammans så kan jag fortfarande bryta honom. Impa va däremot fortfarande borta. Återigen går jag in några sekunder innan jag tar med mig Saulos ut för att börja leta. Men jag hinner inte ner från altanen fören Impa kommer.
Så trots att båda drog efter vilt (vad vet jag inte men mest troligt rådjur) jagade ingen efter det länge. Var Saulos där jag tror han va när jag ropade kom han ganska omgående tillbaka och Impa bröt jakten relativt fort hon med. Skulle jag uppskatta tiden pratar vi bara om några minuter 3-4 typ från att jag öppnade dörren tills båda va inne igen.
Givetvis är det inte okej någonstans att de jagar oavsett vad det är men då det här va första gången och förhoppningsvis sista, så känns det ändå skönt att de inte uppfyllde min oro. Kanske det till och med är så att Impa precis som Saulos, främst jagar bort istället för jagar efter vilt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar