Att man kan vara så korkad ibland! Saulos absoluta favorit leksak/belöning är "boll på snöre" och ibland upplever jag att han fixerar vid leksaken och inte på "jobbet" så jag jobbar mycket med korv som belöning och avslutar momentet/tränings passet med bollen. Det kommer det bli ändring på.
Igår va vi på klubben och tränade lite fotgående framför allt. Vädret va piss och jag kände mig lite nördig som körde 3,5mil enkel resa bara för att träna lite och dricka en kopp kaffe så motivationen när vi väl va på plan va väl inget att hurra över. Kände att jag inte riktigt fick den där hundraprocentiga fokusen av Salle så jag skippade korven och tog till bollen för att väcka honom lite. Kände direkt att han fick en helt annan skärpa och började anstränga sig. Själv blev jag oxå taggad av hans attityd och skärpte till mig. Började med korta raka sträckor med fot och ojojojoj vilken kontakt och position han hade. Ökade sträckorna och la in höger/vänster svängar. Fortfarande med lika bra kontakt, positionen blev lite sladdrig i mellan åt och han flöt ut i högersvängarna men å andra sidan har vi inte jobbat så mycket på det ännu och i dom sista svängarna flöt han inte ut lika mycket som i början.
Min uppenbarelse är att jag får inte vara så rädd för att belöna med bollen. Salle är lätt att trissa upp och det har gjort att jag ofta föredragit att belöna med tex korv men varför ska jag göra det? Han taggar ju ner ganska fort igen och han ger ju verkligen allt i sin strävan att få bollen. Den ska helt klart användas mycket mer när vi tränar, inte så att vi tröttnar på den men helt klart mer än tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar