Södras Hoffe Läger

I år va jag då med på Södras Hoffe Läger för första gången och oj så kul det va. Jag har ju hört att det brukar vara uppskattat och att många är med år efter år så i år hade jag bestämt att jag skulle vara med. För min del blev det spår för hela slanten. Stefan Mattsson från Krokasmedens kennel va instruktör. Mycket duktig sådan. Vi började med en "blindtarm" för att Stefan skulle se hur våra hundar jobbar när dom får tapp på spåret sen la vi upp spårandet på den nivå vi alla va på. Det som va genomgående va att vi alla behövde utmana våra hundar mer och att de flesta behövde jobba upp apportintresset. Jag hamnade i ett härligt gäng med både nybörjare och mer rutinerade hundar och förare.

Det jag har haft störst problem med hela tiden i spåret är dessa apporter. Salle vill inte markera dom men efter den här helgen börjar vi komma en bit på väg. Slutet markerar han jättebra nu och ibland apporterna i spåret. Vi fortsätter jobba med de tipsen vi fick så ska det nog snart ordna sig det med. Spåra kan han uppenbarligen ganska bra.

Eftersom jag inte varit på lägret tidigare visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig men jag har inte blivit besviken på något. Onsdagskvällen tillbringades mest i gruppen för att bekanta oss med varandra och sen övriga deltagare. Torsdagen började med god frukost och sen skogsarbete hela dagen. Tror vi alla va mer än nöjda. På kvällen fick vi god middag och sen fick vi shoppa loss av södras profilsortiment och umgås med varandra. Fredagen började likadant, frukost, skogen och sen middag. Den här kvällen va aktiviteten Hofferace. Som "vanligt" togs pokalen hem av I och Java. Jag och Salle placerade oss nånstans i mitten. Kul va det iaf. Nu kan ni väl rutinerna? Lördag: frukost, skogen, middag. Salle va trött och orkade inte jobba så förmiddagens spår bröt jag och på eftermiddagen körde vi lite uppletande istället. Den här kvällen stod Lydnadstävling på schemat och då kände jag mig ju tvungen att vara med. Av någon anledning reste!!! sig Salle från platsen och sen va han lite väl laddad i linförigheten så i mellan åt gick han på bakbenen men resten av momenten skötte han hyfsat. Eller, apportbocken tog han ju och sprang ett varv med men det tyder på att jag lyckats med mitt mål med att få den rolig. Trots den missade platsen blev vi fyra av ca 8 deltagare.

Så blev det då söndag. Både efterlängtat då man snart skulle få åka hem men samtidigt vemodigt då allt roligt va slut och det blev dax att säga adjö till alla nya bekantskaper. Efter frukosten hade vi ett pass i skogen innan vi samlades och åt lunch på förläggningen och hade prisutdelning innan hemfärd.

Väl hemma va både jag och Saulos helt slut. Tog oss minst ett dygn innan vi återhämtade oss. Jag är väl inte riktigt fit for fight än då jag fick ett fästingbett som svullnade upp enormt och drog upp mitt diskbråck igen så det fick bli ett läkarbesök för min del på måndagen. Penicillin och smärtstillande blev domen. Trots det ser jag fram emot nästa år. För då ska jag med igen.