Flummig kvällsfundering

Funderade en del på hur olika mina hundar är. Trots att de är samma ras och till viss del samma linjer är de som natt och dag. Där Saulos är mjuk är Impa hård, där Saulos är stentuff är Impa försiktig. Där Saulos ber mig om hjälp gör Impa det själv. När Impa blir rädd står Saulos stadigt kvar. Nu är de ju dels tik och hane, skillnader bara där och dessutom två helt skilda individer. Det ställer helt andra krav på mig än jag va beredd på. Tog mig ganska lång tid att hitta en bra väg att följa men nu har vi koll på läget. Jag gör fortfarande tabbar men har samtidigt lärt mig att rädda upp situationerna som uppstår. 

Det gör oxå att jag behöver tänka och ställa om ganska mycket i min träning. Saulos vill ju jobba för att göra mig glad. Att han och jag gör något tillsammans är det bästa han vet och det smäller nästan lika högt att jag tjoar och hoppar som att få jaga efter sin boll. Fantastiskt lättsamt träningsmässigt men samtidigt har det gjort mig bortskämd. Impa tycker med det är kul att träna men bara! så länge inget roligare dyker upp. Hon är dessutom matfixerad och väljer i princip alltid godis före annan belöning. Så när vi tränar MÅSTE jag verkligen vara roligast i världen med det bästa godiset annars roar hon sig på egen tass. Svårt när man är van vid att va den bästa belöningen som finns utan att jobba för det. Men Impa och jag vi hittar varandra mer och mer och fixar mer och mer störning ihop för varje dag. 

Tur ändå att de är så olika så att jag lär mig nya saker. Både om dom och mig själv varje dag. 

/Emma

Jag är hjälpsam

Saulos säger att matte är sjuk och att man ska vara snäll mot henne då. Jag har försökt hjälpa henne flera gånger men inte tackar hon för hjälpen. Som när jag skulle öppna vattenflaskan åt henne. Hon bara skällde på mig för att det blev lite blött i sängen. Som om det skulle skada. Hon säger ju att hon är så varm att hon svettas som en gris så lite svalka borde ju ha varit skönt. Och är man sjuk behöver man inte äta så mycket men hon blev bara arg när jag tänker hjälpa henne äta upp pizzan. Det är heller inte uppskattat att jag försöker se till att katterna håller sig borta från hennes säng.
Nä, nu får allt matte se till att sluta vara sjuk så hon kan träna lite med mig. Ett spår hade inte varit fel. Tycker det har varit lite väl mycket lydnad på sista tiden.

/Impa

MH

Man kan ju tycka att matte borde släppa till datorn lite oftare nu när jag tagit över här men hon muttrar en massa om att jag förstör saker!!! Nu ser hon inte vad jag gör så bäst att passa på. För typ 3 veckor sedan åkte vi till ett ställe som heter Revinge Hed. Matte pratade en massa om hur kul det skulle bli att få se alla mina syskon igen och hur de skulle reagera. Jag såg då inte en enda. Fick mest tillbringa tid i bilen tycker jag. Hade visserligen sällskap av både Saulos och Ivanhoe men så kul va det inte.

Efter några timmar fick jag komma ut i värmen och traska runt lite. Sen började visst något som kallas för MH. Först fick jag leka- hur kul som helst, sen jaga- utan att matte skällde på mig. Buskul juh! Men sen började det hända lite läskiga saker och jag blev rädd. Matte är bra att ha, hon skyddade mig från spökena, visade att dumpen inte va farlig och att skramlet bara va kedjor. Sist skulle de försöka skrämma mig med skott men det bryr jag mig inte om. Särskilt inte om man kampar med mig.

Har förstått att matte är ganska nöjd med mig efter den dagen. Hon säger att jag skött mig lysande men att jag får tuffa till mig lite.