En spindel

Så har vi då varit hos veterinären. Det blev Veterinärhuset i Värnamo då jag har lite dåliga erfarenheter från Växjö Djursjukhus. Veterinären slängde bara en blick på näsan och sa vad det troligtvis va. En mikroskopi undersökning bekräftade diagnosen - Eosinofil furunkulos. Förklaringen på svenska är att det med största sannolikhet är en spindel som bitit honom och orsakat överreaktionen. Det behandlas med kortison och vi ska på återbesök om en vecka. Saulos ska tydligen vara ett lindrigt fall. Då vill jag inte se hur en svårt drabbad hund ser ut.

Tydligen drabbar detta hundar som undersöker och bökar mycket i backen. Saulos går nästan alltid med näsan i backen. Hanhundar drabbas oftare än tikar och dom får det en gång i livet och sen aldrig mer. Finns dock dom få undantag som bekräftar regeln.

Tanken var ju att börja introducera ett nytt foder nu i dagarna men det får vänta i alla fall tills behandlingen är klar och han är friskförklarad.

Att en spindel kan orsaka detta

Näsan

Salles näsa har nog inte svullnat mer sen igår men det har däremot spruckit upp i alla fall 3-4 sår. Hans allmän tillstånd är oförändrat men jag funderar ändå på att ringa veterinären igen. Det kommer inte var men blod och klar vätska tränger ut från såren. Jag tror inte på en allergisk reaktion längre och jag tror inte nån av katterna har klöst honom så det har blivit infekterat. Jag inspekterade ju näsan när den första svullnaden kom och såg inget sår då. Jag fotograferar för att kunna jämföra förändringar men jag lägger inte upp bilderna nu, kanske senare.

Undrar vad det kan vara för fel. Fortsättning följer...

Svullen näsa

Två gånger idag har jag varit i telefon med Djursjukhuset i Jönköping pga av Saulos näsa. Inte är den vacker och jag är riktigt orolig. Ni ikväll har svullnaden börjat "spricka" och jag kastade mig på telefonen. Dom sa att om inte allmän tillståndet förvärras till imorgon ska jag vänta till på måndag med att uppsöka veterinär. (Det är inte säkert JAG kan vänta) Idag har han mest legat och sovit inne. Ute är han som vanligt. Det hela började nog i onsdags med en liten svullnad som va borta på torsdagen men då fick han istället flera svullnader runt ögonen som försvann lika fort som dom kommit. Alla trodde det va nån form av allergisk reaktion. På fredagskvällen började näsan svullna lite och nu ser den alltså ut såhär. Jag hoppas att den lagt sig till imorgon och att vi sen kan glömma allt vad sjuka djur heter men med min otur det senaste året så är väl risken ganska liten.

Fortsättning följer.......

Jättesvullen näsa

Chipspåse

Tydligen va gissningsleken alldeles för lätt för visst är svaret en tom ut och in vänd chipspåse. Estrellas lättsaltade för att vara exakt. Påsen va nästan tom när han plockade åt sig den så han har inte lyckats trycka i sig så mycket. Det jag är imponerad av är att han har lyckats vända den ut och in utan att ta sönder påsen.

Gissningslek

Detta hittade jag i Saulos bädd imorse. Kan ni gissa vad detta är? Imorgon talar jag om vad svaret är. Gissa på nu!

Hundfoder

Det här med foder till hund är inte lätt. Det är en hel vetenskap, dom ska ha det, dom ska helst inte ha det, dom ska absolut inte ha det osv. Saulos har sen han var valp ätit Nutra Nuggets performance och funkat bra på det. Bra päls, bra avföring och fräsch andedräkt. Det enda jag upplever som dåligt med det är att han alltid har varit lite tunn. Så tunn att han blir riktigt mager om han inte äter ordentligt på ett par dagar. När jag var iväg på Gotland hade han ätit så dåligt när jag kom hem att jag var glad för att han är långhårig för annars hade jag inte kunnat visa honom för folk. Jag har provat mig fram och märkt att han äter mer om han har fri tillgång på mat och så mycket mer kan han nog inte äta. Jag håller koll så jag vet ungefär hur mycket han får i sig. Dagar vi slappar äter han oftast mellan 5 och 10 dl. Beror på om det är flera slappdagar i rad eller bara nån enstaka. Efter en dag med normal aktivering ca 10-14 dl och dagar då han fått jobba hårt upp till ca 17 dl.

Avmaskade gjorde jag för lite mer än en vecka sen och visst har det nog hjälpt lite. Tycker mig känna minimalt med mer underhudsfett på honom (han känns "normal" igen) men vill ändå ha upp honom några kilon till. Två, tre till hade känts bra och då hade han inte längre legat åt det tunnare hållet utan varit normalhullad helt enkelt.

Jag har bestämt mig för att prova ett nytt foder och se hur han funkar på det. Förhoppningsvis gör det att han lägger på sig dom saknade kilona och fortsätter vara lika fin för övrigt. Fodret jag tänkt prova är Tello High Energy, ett svensk tillverkat foder, och det enda jag är lite tveksam till är att det innehåller vete. Jag ska prova och se vad som händer, funkar det inte byter jag tillbaka till mitt nuvarande och funderar vidare på hur jag ska få upp dom sista kilona på honom.

Självständiga hästar och badglada hundar

Kände mig lite uttråkad så jag bestämde med lillasyster E att hon skulle komma hit på lördagen för att umgås, glo på tv och käka tacos. Lyckligast med det förslaget blev Saulos som blev överlycklig när hon dök upp och bestämde sig för att trycka ihop sig i tresitts soffan med oss. Då han inte riktigt fick plats parkerade han sig i hennes knä.

Jag hade dessutom lovar L att ta hästarna lördag kväll och söndag morse. Som man kan läsa här gick det ju inte direkt lysande sist jag skötte insläppet så syster va med och vi lyckades utan större problem. Det enda va att Saulos återföll i sitt "jaga hästar och skälla är kul" beteende och fick en utskällning av mig och syster. Syster sov ju över hos mig och blev ju då uppsparkad ur sängen relativt tidigt för att följa med till stallet imorse och hjälpa till med utsläppet. När vi är redo att ta ut dom frågar hon om dom går ut själva oxå eller om vi skulle leda dom. Dom går själva svarar jag och öppnar boxarna när hon starkt ifrågasätter mig vilket visade sig klokt. Dom hade inga planer på att gå in i hagen utan dom ville ta en promenad. Jag skriket åt syster att hämta grimmor och en spann med havre när jag sliter tag i ett grimskaft som hänger runt en staket stolpe för att få runt halsen på Kenzi som är ledare. Får man in henne följer i nio fall av tio dom andra två med. (Dom är numera bara tre då shettisen Nicko tyvärr fick en sån skada på ögat att han avlivades.) Dom hade inga planer på att bli infångade utan dom drog ut på en åker och rusade runt, rullade sig och höll lagom med avstånd till mig. Syster kommer ut ur stallet och skramlar med en hink som hon hällde pellets i och j*vlar vilken fart det blev på dom och vi kunde stänga in dom där dom ska vara. Nu ska vi inte göra om det misstaget nästan helg när jag återigen ska ta stallet.

Hemma igen och det dröjer inte länge innan M och Bach dyker upp. Vi fikar lite och drar oss sen ut för en promenad med jyckarna. Syster bangar och blir hemma och sover på soffan. Promenaden blir längre än planerat och vi bestämmer oss för att se om det går att gena över åkrarna. Vi kommer till en stor vattenpöl (nån hade säkert kallat den för en damm) och M ropar in Saulos med kommentaren "Han behöver ju inte göra en Bach". Och vad är det undrar jag ju då. Knappt har M berättat förens Bach åter igen gör en Bach. Bach trillade ner i ån och kommer inte upp. Jag säger åt M att rädda sin hund men tillslut lägger jag mig på knä och kryper fram mot kanten och gör en ögla av mitt koppel som jag trär runt halsen på Bach och drar upp honom. Vi pinnar på hem för att få Bach varm och torr så fort som möjligt. Väl hemma fixar jag och syster lite mat och när vi ätit drar sig både syster och M hemåt. Saulos slocknade så fort dom åkte och sover fortfarande som en stock.

Mager som en skrika

Det är vad hoffen är. Han har alltid (nästan då, som valp va han lite rund ibland) varit slimmad. Folk tjatar om att jag inte behöver vara orolig för när han blir två kommer han börja lägga på sig men se nu är han snart två och jag tycker han har blivit ännu tunnare. Innan har han legat på normal hull men kanske liiiiite åt det tunnare hållet. Nu är han ännu lite tunnare men fortfarande normal hullad (kanske på gränsen). Han har fri tillgång på mat och jag har har koll på ungefär hur mycket han äter om dan och där är ingen förändring. Det blir ju lite annat gotte oxå som kanske inte är helt nyttigt. Grisöron tex.

Första steget är avmaskning för att se om det hjälper, gjordes i fredags och om nån vecka eller så märker jag ju om det va felet annars byter jag foder. Har redan kikat ut vilket jag ska prova och om det blir nödvändigt med byte passar det bra att fasa in det nu i slutet på den gamla fodersäcken. Nu verkar ju Salle ha stålmage så jag hade säkert kunnat byta rätt av men det är lika bra att göra på "rätt" sätt. Om nu inte nått av det hjälper får det bli ett veterinärbesök för att kolla så han är frisk. Det tror jag ju att han är annars hade jag redan varit hos veterinären med honom. Han är pigg, aktiv, träningsvillig och full av energi. Precis som vanligt med andra ord.

Jag fångade dom på film

Brynolf är inte fullt lika leksugen som Saulos.

Tjuv

Detta är en mycket talande bild. Här har han fått fatt i min, som tur är, tomma godispåse.

Inte hade jag en tanke på att min hund skulle stjäla mat. Han har gjort det en gång tidigare i sitt liv trots att jag lämnar honom själv med mat stående på bordet (fläskfile även den gången). En gång sa han till och med till Fjonte att han inte fick stjäla mat.

Jag lagade till lite fläskfile för att ha till dom sista resterna från nyårsafton. Jag skar upp vad jag ville ha och när jag hade ätit klart bar jag ut tallriken i köket och satte resterna av fläskfilen på spisen för att svalna lite. På spisen hamnar allt som ska svalna eftersom där är enda platsen Brynolf inte stjäl mat ifrån. Han har säkert bränt sig nån gång. Hör ett svagt ljud från köket som jag inte kan placera, konstaterar att Salle är där och han kommer inte när jag ber honom. Jag smyger ut och ser att han slickar sig om munnen. Jaja tänker jag, han har väl ätit lite innan jag kommer på att gå tillbaka och kolla fläskfilen. Jo men visst. Ätit hade han men inte det jag trodde utan min fläskfile. Hade han bara inte nuddat formen den låg i hade han lyckats med det perfekta brottet. Jag hade aldrig fattat att det va han. Visst hade jag kunnat tro att han hade ätit upp den men inte att han hade tagit den från spisen.

Jag har nämligen fått erfara att Brynolf och Salle ibland samarbetar med att stjäla mat. Eller samarbetar och samarbetar. Brynolf stjäl mat och lägger det på golvet och om inte matte är med så är det helt okej att stjäla från katten. En dag bråkade dom om min kycklingfile men tji fick dom för den tog jag tillbaka.

Jätten och pygmen

Så fick jag ju då äntligen träffa underverket, Taxen Tindra. Det första som slår mig är att hon är så oerhört liten. Visst jag är van vid Salle som jag tycker är lagom stor men ändå. Jag har fortfarande inte kommit över hur liten och nätt hon är. Två av mina katter är lika stora eller större än vad hon är. För att bevisa det hämtade jag ner bjässen Brynolf och Tindra blev besatt. Hon satt och stirrade på honom där han låg i stolen.
P förbarmade sig och lyfte upp henne för att hon skulle kunna nosa och som hon gjorde det. Sniffade ordentligt, tuggade lite och drog i skinnet. Inget som besvärade Brynolf direkt då han är van vid bra mycket tuffare tag av Saulos men tillslut tröt även hans tålamod och han gav henne en rak höger för att sen ta skydd på övervåningen. Tindra hittade honom senare i min säng och där fick han än en gång utstå lite valplek.

På vår promenad lyckades jag få några halvbra bilder som visar storleksskillnaden på Hoffen Saulos och Taxen Tindra.

Tindra i full fart

Jätten och pygmen i full fart

Jätten och pygmen traskar hemåt
Ser ni att hon är yttepytte liten jämfört med Saulos? Men söt!!!

Gott Nytt År

Dagen innan nyårsafton pratar jag lite med S och när vi kommer på att inte nån av oss har något planerat för nyårsafton än och att jag dessutom bor perfekt om man har hund som inte har upplevt raketer än eller en jycke som inte gillar smällar bestäms det att nyår firas här.

Jag lovar att fixa mat så ordnar S med sambo drickat. Eftersom allt bestämdes i sista sekunden fick jag dra in till Växjö och shoppa lite mat på nyåraftons förmiddag och lagom tills S och P med hundar dyker upp är jag klar med förberedelserna.

När Salle fattar att det är favoriten Levis som sitter utanför dörren byts vrålandet ut mot gnyende och pipande. När han sen fattar att Levis har skaffat taxvalp vet han inte var han ska ta vägen längre. Vi börjar med att ta en kort promenad och sen får jyckarna bekanta sig med varandra inne. Levis är nylöpt och vi bestämde att taxen Tindra ska nog börja löpa precis när som (vi får väl se om vi har rätt) eftersom mitt as till hund har pipit och gnytt och slickat dom i baken konstant sen dom två klev in innanför dörren. Kanske inte konstant men bra länge och inte med jätte långa uppehåll. Jag har bestämt att det beror på att han avgudar Levis och numera Taxen Tindra och INTE pga att han blir knäpp av löptikar. Han har ju träffat andra tikar som löpt utan att reagera överdrivet.

Senare på kvällen kommer min granne A med dotter och vi äter gott, spelar lite kort och dricker några öl och försöker ignorera Saulos. Vid 12-slaget skäller Levis en kort stund och drar med sig Salle som tror att han måste vakta lite. Tindra fattar aldrig vad dom pysslar med. Tillslut orkar ingen av oss va vakna längre så A med dotter drar sig hem och vi andra bäddar ner oss.

Innan S och P började färden hem till Lund via Ljungby idag käkade vi frukost länge, tog oss ut för att se S provåka sina nya skidor och hamnade på en lite längre promenad än vad vi tänkt från början. Helt enkelt ett perfekt nyårsfirande och en perfekt dag efter. Hoppas nu 2011 fortsätter lika bra.

Gott Nytt År alla
och ha en
riktigt god fortsättning