Åstorp 2015

Igår va det dax för SBKs årliga utställning i Åstorp. Hoffe södra är arrangör så det brukar komma många hoffar, i år va det 27 anmälda har jag för mig. Som alltid ett välarrangerat och väldigt trevligt utställning att besöka, delta i och hjälpa till på. Dagen började dock lite kasst då jag fick lägga 20 minuter på att leta efter Impas stamtavla som visade sig ligga på köksbänken av alla ställen. Väl framme träffade jag massa härliga människor, både gamla och nya bekantskaper. Tyvärr inträffade det även en tråkig grej, en hund gjorde ett utfall mot en annan i ringen, kom lös och flög på den andra hunden. Matten verkade helt bortkommen och stod bara och tittade på så jag gick in och slet väck honom. Det gjorde att andra kunde få fatt i honom och matte ta honom. Domaren va snabbt framme och informerade om att han kommer rapportera hunden. Händelsen la lite sorti på stämningen men eftersom den andra hunden verkar ha klarat sig utan skador så kunde det läggas åt sidan och vi kunde fortsätta njuta av fina hundar.

Impas två bröder som var på plats fick båda excellent och placerade sig i öppenklass, tyvärr utan CK men de va båda två väldigt fina. Så kul att se dom. Impa gick med i öppenklass och hade tuff konkurrens av två kusiner och ett Lintroll. Domaren tyckte Impa va tjock men trots det fick hon excellent. I konkurransen placerade han henne längst fram och gav henne CK så vi fick vara med i konkurransen om bästa tik med bland annat mamma Java (Swedehof's Grand Am) och Thilwhil's Hiatari. Jag va övertygad om att domaren skulle placera Java först men vi kämpade på för att ge henne en match och döm av min förvåning när han ber mig kliva längst fram med Impa och säger att hon är bäst av tikarna idag. När vi gjorde upp om BIR och BIM tyckte domaren att hanen, Terahofs Easy Express, va bäst av dom så Impa blev BIM. Och för mig är det här resultatet ett av de som betyder mest för mig.

Vi fick även ställa upp i uppfödarklass där Impa, Itzhak, Hiatari och Ivan deltog och fick HP.

Växjö internationella 2015

Än en gång visade Impa upp sig från sin allra bästa sida och fick med sig excellent, CK, CACIB och blev BIR på Växjö utställningen idag. Min fina älskade skrutthund 

Tränings svacka

Av nån anledning har jag inget sug för hundträning för tillfället så då låter vi det vara. Det smög sig på strax innan jag och Salle debuterade i avancerad klass. Det gick inte lysande men hade jag inte gjort fel plus diskat oss hade vi haft ett kvalificerande resultat så givetvis anmälde jag till ytterligare en tävling. Den är nu på lördag och hur det ska gå får vi se då vi inte har tränat något överhuvudtaget. Jag tycker ju det är roligt när vi tränar men suget finns inte riktigt. Jag tror det beror på att jag är sjukt less på att bo där jag bor just nu och att jag vet om att det bara är en knapp månad kvar tills jag kan börja flytta och få mitt hem så som jag vill ha det. Inhägnad trädgård, egen hundgård osv. Sen har det varit lite spänt på jobbet men det visade sig vara goda nyheter men det tär på en att behöva gå och fundera på vad det skulle resultera i. Så nu pausar vi och gör bara sånt vi känner för. När vi har flyttat och kommit i ordning kör vi på igen. Men först en rallytävling och vem vet? Kanske inspirerar den till träning så suget kommer tillbaka. Lite sugen blev jag av att se alla fantastiska SM-deltagare i helgen.

Mina underbara

Två vackra

Sommaren

Jag uppdaterar alldeles för sällan men motivation har inte funnits så då får det va. Sommaren har innehållit en massa hundaktiviteter, inte så mycket träning dock som jag tänkt då Saulos blev halt och jag valde att ge honom semester för att skadan verkligen skulle få läka ut men en rallytävling hann med. Startade båda mina odågor och bröt med bägge. Impa värmde jag för länge och fick henne ofokuserad och Saulos fick ett hofferyck och snodde frestelsen. Jaja, vi hade en mycket trevlig dag trots fadäserna och det går ju bara att skratta åt Salle som vart så lycklig.

Sen drog vi till Tvååker för att ranta runt i utställningsringen. Det hade vi ju lika gärna kunnat skippa då domaren tyckte Impa va alldeles för trång bak men det störde inte hennes rörelser och hon va ju en excellent hund men ändå skulle hon få ett very good. Men så är det på utställningar, ibland går det åt skogen. Störst den dagen va min förvåning när en basenji kastar sig fram i ett utfall mot Saulos och när mitt ben kommer i mellan biter den mig. Den fick bara fatt i byxbenet och jag blev så paff att jag glömde skälla på ägaren.

I söndags åkte jag och Impa till ronneby för att se vad finske domaren Tapio Eerola tyckte om henne. Anmälde dit enbart för att han va domare då han är specialist på rasen. Fick höra av uppfödaren att han va väldigt petig och på plats är det det enda det pratas om. 7 hoffar va anmälda och Impa va utbölingen då övriga kom från samma kennel. När det började märkte man direkt att han tog god tid på sig men modet försvann snabbt när den ena hunden efter den andra får good eller very good och till slut är det bara Impa och en annan öppenklass tik kvar. När även den får ett very good känner jag att vi ska vara glada om vi åker hem med det. När han då ger oss excellent känner jag mig nöjd. Döm av min förvåning när han dessutom ger henne CK och då även CACIB också blir hon ju då BIR. Men han nöjer sig inte med det för han går till ringkanten och säger att (citatet blir inte ordagrant för chockade jag kommer inte ihåg) "när ni avlar ska ni sträva efter den här typen"!!!!! och syftar på Impa. Jag förstår så här i efterhand att det är stort och jag är så glad för min lilla höna

Sista stora grejen är att vi ska flytta! Jag längtar så efter det och snart är det bara 1 månad kvar. Detaljer och bilder kommer senare men det blir till ett litet hus på landet med en schysst trädgård och nära till familj och jobb


.

RM 2015

Riksmästerskapet för hovawart arrangerades i helgen i Osby. Det kom människor från hela hela Sverige för att umgås, tävla, träna och ställa ut sina härliga hundar. Troligtvis var det den varmaste helgen på hela året och jag är grymt imponerad av alla deltagande hundar och förare som höll humöret uppe och kämpade på trots värmen. Tror dessutom alla skötte sig med hund i varm bil. Överallt man gick såg man fläktar i burarna, filtar som hängdes upp för att skugga bilar osv.

För våran del va planen att tävla LK2 med Saulos i fredags men då han bara några dagar innan blev fri från sin hälta ville jag inte starta och riskera att dra upp något så jag strök mig. Fotade lite istället och fick se mängder att hoffar som kämpade i värmen och glada förare som skrattade lika mycket oavsett om deras hundar nollade ett moment eller fick en 10:a. Riksmästare i Lydnad blev Thilwhil's Fidji med Rolf Johansson som förare.

I lördags arrangerades brukstävlingar. Värmen ställde till det för mängder av deltagare och av alla startande var det bara två hoffar i lägre som tog sig runt med godkänt resultat. Det gjorde att vi inte fick utse nån Riksmästare i brukset.

Igår avslutades hela arrangemanget med utställning och nu fick äntligen lilla Impa vara i centrum. Hon skötte sig strålande i solen, fick kanon kritik och slutade 4:a i öppen klass med Excellent och CK. Vi hade däremot lite problem med att hon passade vilket hon normalt inte gör. Men det ska vi nog kunna lära oss hitta ett bra tempo för att undvika i fortsättningen.

Bäst In Show blev Thilwhil's Gandi
BIM blev Hässlehoffs Senna-Jasmindotter
Bästa veteran blev Thilwhil's Disa
Bästa Unghund Hoffetrollets Chelsie
Bästa Junior Swedehof's Legend

Bara en massa Impa släktingar ;)

Hela arrangemanget avslutades med att Superriksmästaren utsågs. För att kunna bli superriksmästare måste man få resultat i lydnad, bruks och utställning och när det är dax för utställning finns det bara två ekipage kvar som kan bli det. Och när utställningen va över visade det sig att det va Swedehof's Grand Am med Inger Olsson som blev det! Vi är grymt stolta över att Impas mamma är en så mångsidig hund.

Fotat av Patricia Johansson

Impas kritik: 2 years, very expressive, blond female of good type, beautiful head, exe. pigment, corect ears, med. brown eyes, corect bite, very harmonic anatomy, corect breast, very good angulation, exe. blond coat, tail reaches frocks, shows fluent and good movement, shold be little more balanced and longer steps, very friendly

Utställning på Växjö BK

Igår arrangerade Växjö BK en utställning för bruksraserna och när det är hemmaklubben som arrangerar är det svårt att låta bli att åka. Och det va ju tur för bästa Impa blev BIR. Nu va det ju "bara" en hoffe till som deltog, halvsystern Hässlehoffs Pixi-Jasmindotter, men det spelar ingen roll. Domaren va Fredrik Norgren och av vad jag sett av honom tidigare ger han inte en hund något för att vara snäll. Han tyckte båda töserna höll god kvalitet och gav Pixi CERT så BIRet förtjänade vi. Jag och Pixis matte hade skojat lite innan om att vi kunde dela upp det mellan oss och det gick ju precis som vi tänkte oss.

Första varvet jag sprang för att visa upp Impa gick hon mer med näsan i backen än sprang fint och när vi ställde upp tyckte jag höra domaren säga att "den ser ju ut som en kelpie" så jag trodde det va kört. Sen kommer han fram och ber mig springa ett varv till men se till att hon håller upp huvudet. Gör så och efteråt kommer han fram och säger "hade du inte fått upp huvudet på henne och visat hennes fina rörelser hade du bara fått ett Excellent men jag såg ju vilken fin tik det va och kände att jag inte ville du inte skulle åka härifrån med endast det". Väldigt trevligt att han vill att man gör rätt och även talar om vad man ska tänka på och förbättra för att kunna visa hunden så rättvist som möjligt.

Kritiken: Utmärkt helhet. Kraftigt rastypiskt huvud. Bra ögon och öron. Tillr. stram rygg. Bra skulderläge. Bra vinklar bak. Bra benstomme. Platta tassar. Bra päls. Mycket bra temprament. Balanserad vägvinnande steg.

Fritt följ

Jag har ett helt hoffeläger att berätta om men det får bli senare för nu vill jag visa upp den bästas fria följ.

Det är nog det momentet jag slitit hårdast och mest med men jäklar vad det har gjort nytta. Nu går han så fint så jag vet inte vad. Det finns fortfarande massa att pilla med och finslipa men oj vad jag gillar det jag ser. Han går med härlig attityd och bra tryck i steget. Fin position som han sällan tappar och studsandet är så gott som helt borta. Det är bara när han är supergasad som det kommer fram numera, likadant med tuggandet i min mage. Det visar sig bara om han är riktigt gasad. Stegförflyttningar är det vi behöver jobba mest med nu, särskilt stegförflyttningar bakåt.

Rallytävling

Då har Impa och jag tävlat rally igen. Den här gången utomhus och på hemmaplan. Impa skötte sig super, jag är så nöjd med henne men tyvärr räckte inte poängen hela vägen till ett kvalificerande resultat. Vi fick ihop 60 poäng men jag inte vet allt vi fick minus på då jag inte hade möjlighet att stanna på prisutdelningen. Nu planerar jag för en ny start med henne och då ska vi ha lite annat upplägg. Plus att jag vet vad vi ska träna på. Hon kan övningarna men behöver få lite bättre uthållighet och bli stadigare i "stå". Men det finns en plan och snart har vi första kvalificerande resultatet. Som ni ser finns det lite att jobba på men vi tog oss runt och gjorde alla skyltarna. Härliga skrutthund!

Impa på utställning

Då har vi varit iväg på utställning igen. Den här gången åkte vi till Jönköping BK och ställde för Bo Wiberg igen. Han dömde Impa i Nybro för ett år sedan och då fick hon VG så jag hoppades att vi skulle få lite revansch och det fick vi. Excellent, CK och tillslut blev hon 2:a bästa tik. Vilken revansch!!
Kritiken löd: Feminint välformat huvud, välburna öron. Bra ögon, tänder och bett. Vacker hals och rygglinje. Ngt brant överarm, välvinklad bak. Rör sig väl från sidan. Ngt lösa armbågar. Färgen önskas ngt mer uppljusad på sidorna.

RLD F

Nu ligger det ute på SKK och är officiellt, Saulos har numera även titeln RLD F. Så stolt och glad över min fina.

KORAD LP1 RLD N RLD F Corallrevets Saulos

Kräk

Kvällsrastningen brukar bestå i att hoffarna går ut i trädgården och kissar för att direkt efter gå in igen. Oftast sköter de sig dessutom själva. Ikväll var det ingen skillnad, jag släppte ut dom och gick in för att hämta något jag glömt. Hör ett skall men tänker det va Impa som skällde på Saulos. Gick lugnt ut och ropar på dom. De varken syns eller hörs i trädgården däremot ser jag en svart skugga springa i full fart till höger om mig på åkern. Inser att asen skallade för att de sett nått vilt och sen dragit på det. Ropar igen men inser att det nog är lönlöst så jag går in för att ta på mig jacka och hämta bilnycklarna. Impa har aldrig tidigare fått chansen att dra på vilt och jag har alltid varit övertygad om att drar hon så kommer jag få leta plus att hon med största sannolikhet lurar med sig Saulos. I dörren ut möter jag Saulos, han har inte varit borta längre än vad som kan vara en rimlig tid för att bryta jakten och komma tillbaka när jag kallade. Mycket nöjd för det betyder att även om de drar tillsammans så kan jag fortfarande bryta honom. Impa va däremot fortfarande borta. Återigen går jag in några sekunder innan jag tar med mig Saulos ut för att börja leta. Men jag hinner inte ner från altanen fören Impa kommer. 

Så trots att båda drog efter vilt (vad vet jag inte men mest troligt rådjur) jagade ingen efter det länge. Var Saulos där jag tror han va när jag ropade kom han ganska omgående tillbaka och Impa bröt jakten relativt fort hon med. Skulle jag uppskatta tiden pratar vi bara om några minuter 3-4 typ från att jag öppnade dörren tills båda va inne igen. 

Givetvis är det inte okej någonstans att de jagar oavsett vad det är men då det här va första gången och förhoppningsvis sista, så känns det ändå skönt att de inte uppfyllde min oro. Kanske det till och med är så att Impa precis som Saulos, främst jagar bort istället för jagar efter vilt. 

En helg i Malmö

I lördags lämnade Impa och jag av Saulos hemma hos pappa för att sen hämta upp Ällie med matte för att åka ner till Malmö och sydskånska kennelklubbens internationella utställning. Jag vet ju att Impa är snygg och att även om inte domaren alltid håller med så är hon i mina ögon fantastiskt vacker. Men av nån anledning blir jag alltid så sjukt nervös när Impa och jag ska "tävla". Likadant igår, jag flåsade, visste inte vart jag skulle ta vägen och benen skakade. Väl inne i ringen slappnar jag av lite och glömmer av nervositeten men strax innan ska man passa sig för jag kan bli lite bitsk. Vi va på plats tidigt så när det va vår tur va Impa ganska trött men trots det skötte hon sig lysande. Så lysande att hon fick Excellent och CK och fick gå upp i BHKL mot Lintrollets Cruella. Där fick vi springa ihop flera gånger för att domaren skulle kunna skilja oss åt och då föredrog han Cruella som till slut slutade BIR och Impa blev 2:a bästa tik med reserv-CACIB. Jag är så nöjd och glad!

Kritiken: Typical for breed, activ temperament, easy and free mover, well presented, quality coat, good paralell steps

Söndagen spenderade jag och schnauzermatten på Emporia och shoppade lite medan Ällies matte ställde sin tibetanska terrier. En helt underbar helg med avkoppling och lite för lite sömn men det är så det ska vara när man är bortrest.

Bästa fyndet!

Rallytävlingar

Det har varit full rulle i livet sista tiden så det har inte funnits nån ork till att blogga men nu har jag långledigt och återhämtar mig. Det har hunnit hända en hel del. Impa har börjat löpa och det är så gott som över nu. Lite flörtar hon fortfarande men Saulos är inte alls så intresserad av henne nu som för en vecka sen.

Den 14/3 tävlade jag och Saulos våran 2:a fortsättningsklass i rally, trots att Impa va i löp då fick vi ihop 93 poäng och ett kvalificerande resultat. Nån miss får jag ta på mig och och nån är Saulos. I lördags va vi iväg igen och tävlade, den här gången hade vi sällskap av Salles favvo hoffe Ällie och hennes matte som skulle debutera i fortsättningsklassen. Det gick kanon 94 poäng, vårat 3:e kvalificerande resultat och RLD F. Poängavdragen fick vi för att Saulos tryckte näsan mot min hand när jag visade upp honom i stå. Så jäkla onödigt och inget vi fått avdrag för tidigare men nu vet vi det. Tilläggas ska att Impa va i höglöp när den tävlingen gick så att han höll ihop så fint är grymt imponerande.

Nu tränar vi för start i avancerad men det kommer eventuellt att bli några starter till i fortsättningsklassen om jag ändå åker med Impa och för att bygga upp våran tävlingsrutin. Impa planerar jag start med nu i vår när utomhustävlingarna drar igång. Kanske tidigare än planerat...

Hundbesatt hjärna

Vaknade i natt av att jag röt till Impa att gå och lägga sig. Döm av min förvåning när jag kvicknar till och börjar undra var jag är och inser att jag är på jobbet och att jag bara drömt att Impa varit uppe och stökat. Hon befann sig ju i hundgården som hon alltid är i med Saulos när jag jobbar.

Nu kan det ju vara som så att det va något som lät ändå vilket fick min något supertrötta, hundbesatta hjärna att tro att det va Impa som röjde runt. Oavsett varför så blir det sängen nu för att ta igen lite sömn och vila ut mig efter helgens fullspäckade schema.

Löp på G

Det gick ju så bra sist vi tävlade så nu har är vi anmäld till ytterligare två tävlingar. Hade lite planer på en lydnads tvåa oxå men då Impa visar alla tecken på att hon tänker börja löpa vilken dag som helst avstår jag. Inte för att Saulos har så svårt att leva ihop med löptik utan för att han, ett tag in i löpet, kan bli lite distraherad av intressanta dofter när han jobbar ifrån mig plus att han kan vara lite grumpen så jag har valt att lägga in lite vila under löp. Inte så att vi inte gör något men jag sänker kraven lite och nu ska vi som sagt tävla lite rally. Jag tror att det kommer funka bra ändå, han jobbar ju hela tiden vid min sida och kommer inte hinna bli distraherad. Förhoppningsvis har vi RLD F inom en snar framtid sen siktar vi på avancerad klass. Svårast blir nog att få till högerhandlingen men det ska gå. Målet är ändå mästarklass innan året är slut, sticker jag ut hakan och säger.

Impa visar som sagt alla tecken på att löp kommer vilken dag som helst. Hon är bitchig och tar sig lite ton plus att hon juckar på Saulos och han låter henne hållas så fort hon får tillfälle. Det gör hon bara i samband med löp och det är även enda gången han tillåter henne att vara "dum". Ytterligare ett tecken på löp är att Saulos noga sniffar av henne och där hon kissar för att sen inte bry sig. Normalt sniffar han bara av henne om de hållits separerade.

Så vackra, så olika, men ändå så lika, mina fina, underbara.

Ny debut

Idag debuterade jag och Saulos i fortsättningsklass rallylydnad. Och jag borde inte bli förvånad för Salle är en underbar hoffe som alltid ställer upp för mig och idag glänste han. 93 poäng och en delad tredje plats blev resultatet. De poängen vi tappade berodde på mig. Jag skulle ha stärkt upp kommandot "stå kvar" men det gjorde jag inte för jag blev för trygg och då trampade han runt lite när jag rundade honom. Sen är det ju så klantigt att inte ge honom tillräckligt med plats vid skylten vid en 360 graders sväng så han trampade på en. Nu bli det kanske lite paus i tävlandet om vi inte hittar nån lämplig innan nästa planerade start. Vi har ju ändå varit iväg på tävlingar 7 av 8 helger sen jul.

RLD N

Numera har min fina, underbara kille som alltid ställer upp oavsett om det är som tröst eller träningskamrat ytterligare en titel och kan titulera sig KORAD LP1 RLD N Corallrevets Saulos. Utan att knappt ha tränat rally överhuvudtaget går vi in på vår första rallytävling och får 92 poäng. Sen följer vi upp det med 91 poäng på tävling två och så avslutar vi sviten med att få 99 poäng. Aldrig trodde jag att rally skulle vara så roligt att träna/tävla som det är.

Det har gått troll i LK2

Jag fattar inte varför det ska vara så jävla svårt att få vårt 1:a pris i tvåan. Det är alltid något nytt som skiter sig. Den här gången va det fjärren vi nollade. Jag är medveten om att han har långsamma skiften efter ett fullt program men idag låste han sig fullständigt. Tror jag fick dra till med typ 3 DK på varje skifte. Sen begriper jag inte hur domaren dömde i vissa moment. Personligen anser jag inte att vårat fria följ va värt en 8:a men det är inte första gången vi får höga poäng där när jag inte tycker känslan är på topp så jag är ändå grymt nöjd med hur fina poäng vi får där när han går som sämst. Rutan gör han som vanligt en 10:a, inga konstigheter. På inkallningen hade de avslutet oerhört nära läktaren och givetvis satt en hund precis bakom ryggen vilket resulterar i att Salle gör en djup lov bakom mig och jag drar till med ett FOT vilket resulterade i 7,5. Fick veta att efter vi hade kört talade TL om att inga hundar fick befinna sig där så jag hade ju kunnat lämna in en protest men det va inte lönt. De poängen hade ändå inte gett oss ett1:a pris. På Läggandet och apporteringen tyckte jag domaren va snål. 6 respektive 6,5 fick vi och så dåligt vad det inte i mina ögon. Apporteringen gjorde han bra även om det va lite lek, tugg och snett avslut. Eftersom inte ens en 10:a på platsen hade gett oss något valde jag att avstå den. 2:a pris har vi redan och då tyckte jag att det inte fanns någon anledning att lägga och så här i efterhand är jag ju så nöjd med att jag fattade rätt beslut. Hunden som hade legat jämte Salle reste sig givetvis upp och gick fram mot sin förare. Den tittade aldrig mot nån annan hund men det kändes ändå skönt att veta att jag gjorde rätt i att inte utsätta Saulos för en "stökig" plats i tävlingssammanhang ytterligare en gång.

Men vi kavlar upp armarna och tar nya tag. Planera nya tävlingar för fullt för jag ger mig inte. Vi ska ta ett första pris i tvåan men innan dess blir det rallytävling.

Där satt den!!!

Trots att det gått ett dygn nu fattar jag fortfarande inte riktigt vad det är vi har gjort jag och Saulos men ska ändå försöka förklara.

Vi var iväg och tävlade rally igen. (Det är sjukt roligt, kanske bland det roligaste vi gjort även om jag samtidigt älskar lydnaden och brukset.) Våran tredje start i nybörjarklass och målsättningen va ju att gå in och göra vårat bästa med ett sista kvalificerande resultat. Och som vi gör det! Fullt fokus från start, lyssnar till 110% på mig och jag har närvaro nog till att se till så stor hund får tillräckligt med utrymme vid skyltarna så han inte slår i. Går av banan och känner mig så nöjd. Är säker på att vi har fixat ett kvalificerande resultat men kände att vi hade några små missar. Fatta att jag blev galet chockad när resultatlistan kom upp precis innan prisutdelningen och det visade sig att vi fått 99 poäng och vann klassen. När de blev min tur att gå fram och hämta priset säger domaren att "det va så läckert att se" och "vilken härlig kontakt". Hon hade även skrivit URTJUSIGT som kommentar på protokollet. Efter prisutdelningen kom flera helt okända fram och berömde oss för en fin runda och fin kontakt. Blir så glad och stolt över sånt beröm, det ger lite kredd för allt slit jag lagt ner på träningen. Älskade hund, nu väntar jag bara på att SKK ska registrera RLDN titeln. Och suget på tävling blev inte mindre så nu är vi anmälda till en ny tävling men i fortsättningsklass den här gången.

En annan sak som gör att jag har svårt att smälta gårdagen är att en vän undrade om jag kände för att tävla hennes hoffetik åt henne. Ällie va anmäld men matte fick förhinder så istället för att stryka henne och förlora pengarna fick hon följa med mig medans Impa blev hos henne. Ällie och jag känner varandra men vi har aldrig tränat ihop så det kändes lite nervöst men samtidigt kände jag ingen press. Vi lyckades så bra att vi fick ihop ett kvalificerande resultat på 77 poäng. Helt sjukt! Hoffar är grymma!

Den hunden...

Min bästa

Slappar dag

Det har varit en intensiv period med jobb och hundaktiviteter så igår la jag mig innan 22 och sov till klockan 10 idag. Hade lite funderingar på att aktivera oss med spår eller lite lydnad men jag insåg att det vi, eller kanske mest jag behövde va en dag med soffhäng. Bara slöa, titta på TV, läsa och surfa runt på datorn lite så det är vad jag har ägnat dagen åt. Saulos har gjort mig sällskap med glädje men Impa tycker att det har varit dödens tråkigt. Jag har plöjt igenom en tredjedel av boken vi vann igår, HUNDra % rallylydnad. Hittills står det mycket nyttigt i den och jag kommer säkert få nytta av den framöver. Jag har ju helt fastnat i rallyträsket och tänker nog försöka klättra ändå upp i mästarklass. Imorgon har jag inte heller några planer men tror att det får bli nån form av aktivering för hoffarna och kanske lite städning. Det är även lockande att fortsätta slappa och läsa klart boken.

Fina Brynolf en dag när vi hade snö

Rallytävling

Igår va det återigen dax för rallytävling. Den här gången i Sölvesborg och i ett ridhus. Visade sig att det va samma domare som sist och banan påminde om förra. Vi hade fått startnr 1 vilket på sätt och vis va ganska skönt. Jag blir inte så nervös inför en rallytävling när jag tävlar med Saulos som inför bruks eller lydnadstävlingar men visst pirrar det i magen. På banvandringen hade jag lite svårt att få in i huvudet att transporterna mellan tre skyltar skulle gå i språng marsch. Det va upplagt som så att det bara fick vara den hunden som gick banan och nästkommande hund inne i arenan. Vettigt men de missade det faktum att jag som startnr 1 inte fick nån som helst tid på mig inne i ridhuset för att ge  Saulos lite tid att kolla in läget. Nu har jag varit iväg på lite så jag tog mig lite tid med några kontaktövningar innan vi gick in på banan.

Tur domaren missade tuggandet

Väl inne och vi hade startat kom spring skylten som första skylt. Salle som varit lite tittig taggade till ordentligt och efter skylt två studsade han och tuggade lite på mig. Domaren missade som tur va tugget. Han höll ihop så jäkla fint hela tiden. Vid en skylt gav jag honom inte tillräckligt med utrymme så han slog i skylten . Inget som bekymrade honom utan han fortsatte lika fint men sen kom tysk svängen, som han gör så jäkla fint på träning, som ställde till det lite. Han missade vad jag menade och studsade upp i luften och jag stannade upp för att än en gång visa vägen. Men sen höll vi ihop hela vägen in i mål och jag va mer än nöjd med oss även om jag vet att vi kan ännu bättre. Vi fick flera kommentarer om hur fint det hade sett ut och jag kände mig hyfsat säker på att vi skulle få vårt andra kvalificerande resultat. Jag va inte medveten om att vår insats skulle räcka till 91/100 poäng och en delad andra plats. Grymt nöjd med min älskade Saulos och nu siktar vi på ett sista kvalificerande resultat så vi kan ge oss på fortsättningsklassen.

Impa fick inte tävla, hon får väntar på utomhussäsongen så hon får möjlighet att vänja sig vid miljön innan det är dax för henne att starta.

Den följsamheten

Lydnadstävling i Moheda

I fredags åkte jag och Saulos till Moheda bollhall för att ännu en gång tävla lydnadsklass 2. Vi har aldrig varit så väl förberedda som vi va den här gången men ändå räckte inte poängen till ett 1:a pris. Trots det är jag absolut inte missnöjd med vår prestation. Vi började tävlingen med den värsta platsen jag någonsin varit med om. Vi la 5 hundar, Saulos låg i mitten. Det tar nog inte en minut fören hunden längst till höger går upp och går till matte. Där steg min puls men den hann inte lägga sig fören hunden till höger om Salle sätter sig och fixerar Saulos med blicken. Jag viskar bryt, bryt, bryt. Hundra tankar flyger genom huvudet, bla om jag ska gå fram och bryta. Föraren till hunden bryter omgående ledet och går några meter närmare sin hund. Den reagerar inte på det så tillslut går personen fram och ställer sig typ 4 meter ifrån. Fortfarande stirrar hunden på Salle som vänder bort huvudet och gör vad han kan för att visa att han inte är intresserad. Efter evigheter flyttar sig hunden och gör en rörelse mot Salle, domaren bryter och Saulos lägger upp ett sånt morr att det ekar i lokalen. Min känsla är att hade inte föraren stått så nära hade hunden gått fram och startat ett gräl med Salle. Vi 3 som hade hundar som låg fick lägga om och Saulos låg fint hela tiden även om han nosade en hel del.

Jag hade nog inte riktigt samlat ihop mig till det va vår tur att göra lydnaden så vi tabbade oss lite men hade många väldigt fina poäng. Tyvärr nollade vi apporteringen vilket gjorde att total poängen bara blev 153. Mina funderingar i kursiv.

Så jävla bra! Älskar kontakten

Platsen: 8 Nos, DK upp (Inga konstigheter. Han nosade och satte sig inte på mitt första kommando)
Fritt följ: 8,5 Tränger vänster pos. Sakta sitt (Grymt duktig även om inte känslan va helt på topp. Bättre kan vi.)
Läggande: 7 Sakta ner, Upprep komm. uppsitt (Ungefär som han brukar men åtrekommande är DK på uppsitt. Måste tränas bort)
Inkallande: 10 (Lysande som vanligt)
Rutan: 10 (Paradgrenen)
Apportering 0 (Han tar den inte. Tycker den är obehaglig då den kan vara grusig. Plan finns för att få bort det)
Hoppet: 9,5 Avslut ( Hamnar lite nära och får ta tillbaka hoppet från stilla sittande)
Fjärr: 6 EK, DK upp, långsamma förflyttningar (Flera DK, även här DK på uppsitt, riktigt sega skiften som ska väck)
Helhet: 7,5 Trevligt ekipage! Hund ngt okonc. (Måste ha dragit för att han vandrade iväg vid apporteringen och det gjorde han nog för att han tyckte det blev jobbigt med mitt tjat om att han skulle apportera)

När jag fått smälta tävlingen blev jag så grymt peppad att jag letade upp och anmälde till ännu en lydnadstävling. Men först ska vi tävla rally och se om vi kan få ihop ett RLDN